Källarbelysning:
ljus där det aldrig blir dagsljus

Kort sammanfattning

• Räkna med mer ljus än du tror. Rå betong reflekterar omkring 20 procent av ljuset, en vit vägg 80. Samma armatur ger alltså en bråkdel av resultatet.
• Rörelsesensor hör hemma här mer än i något annat rum: du bär lådor, och lampan lämnas annars tänd i veckor.
• Fukt kräver IP-klass. IP44 som lägsta i torr källare, IP54–65 där det är kallt och fuktigt.
• Kyla är inget problem för LED — tvärtom, den tänder direkt i kyla där lågenergilampan tog minuter.
• Trappan först. Den är källarens enda verkliga olycksrisk och ska ha ljus i båda ändar.
• Är källaren samtidigt tvättstuga gäller även tvättstugebelysning.
• Källaren är det rum som är helt beroende av sin belysning. Övriga rum, med dagsljus att falla tillbaka på, finns i belysning rum för rum.

Källaren får sällan ett medvetet beslut. Där hänger en lampa som satt där när huset köptes, ofta en glödlampa i en öppen sockel eller ett lysrör med gulnat galler, och så länge den tänds är frågan avklarad.

Det som gör rummet svårt är inte mörkret i sig utan ytorna. Ett vardagsrum har vita väggar och ljust golv som kastar ljuset vidare; en källare har grå betong, som reflekterar omkring en femtedel av det den får. Du kan skruva i samma lampa som i hallen och få ett rum som ändå känns mörkt — inte för att lampan är svag, utan för att ingenting i rummet hjälper den.

Det finns två billiga sätt att vinna tillbaka ljuset, och de är bättre än att köpa en starkare lampa: måla taket och de översta väggarna vitt, och sätt ljuset i flera punkter i stället för en stark i mitten.

Betongen äter ljuset — räkna med det

Ljusberäkning i en källare går fel om du räknar som i ett vanligt rum, eftersom hälften av ljuset i ett normalt rum är ljus som studsat. Grovt räknat reflekterar en vit vägg omkring 80 procent av det ljus som träffar den, en ljus tapet 50–60, och rå eller grå betong omkring 20. Det betyder att en armatur som räcker i en hall ger ungefär en tredjedel av upplevt ljus i en källargång.

Tre slutsatser:

• Vit färg är billigare än lumen. Att måla taket och väggarnas övre halva vitt kan ge mer upplevd skillnad än att dubbla antalet armaturer, och kostar en bråkdel.
• Flera svagare punkter slår en stark. En enda kraftig lampa i mitten ger bländning rakt under och skugga i hörnen. Två eller tre armaturer i rad längs en gång ger jämnt ljus.
• 4 000 K upplevs ljusare än 2 700 K vid samma lumen, och i ett förråd finns ingen anledning till varmt ljus. Mer om det i färgtemperatur.

Vill du räkna ordentligt finns tabellen i så mycket ljus behöver varje rum.

Rörelsesensor är rätt svar här

I de flesta rum är rörelsesensor en bekvämlighet. I källaren är den närmast rätt lösning av tre skäl som alla gäller samtidigt:

• Du bär saker. Nästan varje gång du går ner i källaren har du något i händerna — en tvättkorg, en låda, en säsongsmöbel. Att leta strömbrytare i mörkret med full famn är både irriterande och den vanligaste anledningen till snedsteg på trappan.
• Lampan lämnas tänd. Ett förråd du besöker en gång i månaden är exakt den plats där en tänd lampa kan brinna i veckor utan att någon märker det.
• Du är där kort. Sensorns svaghet — att den släcker när du står stilla — spelar ingen roll i ett genomgångsutrymme. Den spelar däremot roll i ett hobbyrum, och där ska du välja en vanlig strömbrytare i stället.

Tekniken och skillnaden mellan rörelsevakt och skymningsrelä står i rörelsevakt och skymningsrelä.

Fukt, kyla och trappan

Har du en hobbybänk eller ett verkstadshörn i källaren gäller dessutom allt om riktat ljus och skuggor i arbetsbelysning.

Fukt avgör IP-klassen. En torr, uppvärmd källare klarar sig med vanliga armaturer, men marginal kostar lite: IP44 tål stänk och fukt i luften. Är källaren ouppvärmd, har synliga rör eller luktar jordkällare ska du upp till IP54 eller IP65 — kapslingen hindrar fukt från att kondensera inne i armaturen, vilket är det som till slut dödar den. Vad siffrorna betyder står i IP-klasser.

Kyla är inget problem, utan ett argument. LED tänder omedelbart med full styrka även nära nollan, och lyser faktiskt något effektivare kallt än varmt. Det är tvärtemot lågenergilampan, som i en kall källare kunde ta flera minuter på sig att bli ljus — ett av de tydligaste ställena där bytet till LED märks direkt.

Trappan är det som faktiskt är farligt. Den ska ha ljus i båda ändar, så att inget steg ligger i egen skugga och ingen behöver gå ner i mörker för att nå en strömbrytare nere. En armatur med sensor i varje ände löser det utan dragning av nya brytare. Hela resonemanget om trappsteg och placering finns i trappbelysning.